Respiration VS Fermentation

2009 juni 5

Pasteur effekten säger att när syre är närvarande kommer jästcellen att välja respiration som katabolism. Detta ställs dock emot ”crabtree effect” som säger att över en viss halt socker (5g/l) kommer jästcellen att favorisera fermentation (jäsning).

Glukolysen:

Glukos, fruktos —–>  Pyruvat

Crabtree effect:

pyruvat ——(pyruvat decarboxylas-TPP)——>  Acetaldehyd ——(alcohol dehydrogenas)——>  Etanol

Pasteur effect:

pyruvat ——(pyruvat dehydrogenas-TPP)——>  Acetyl-CoA —-(oxaloacetat)—-> TCA-cykeln

Detta sker med hjälp av TPP enzymen (Thiamindiphosphat, Vitamin B1) Pdc-TPP (högre kapacitet för glukos) respektive Pdh-TPP (högre affinitet).

Jästens strategi är att:

  1. omvandla all glukos till etanol
  2. metabolisera etanolen till energi

steg två krävs syre för att genomföra. Etanol omvandlas till energi via omvandling till acetyl-CoA och etanol omvandlas till byggstenar via den omvä nda glykolysen, neoglucogenesis.

Energi från etanol:

etanol + NAD <———–> acetaldehyd + NADH

acetaldehyd + NAD + H2O <———->  acetat + NADH

acetat + ATP <——–> Acetyl-CoA + AMP (adenosin-mono-fosfat)

Acetyl-CoA kan sedan metaboliseras i TCA-cykeln och därmed generera mycket energi.

Byggstenar från etanol:

Jästen måste använda sig av omvänd glykolys, neoglucogenesis. men för att komma dit börjar cellen med samma steg som i energiutvinningen, etanol till acetyl-CoA som sedan i glyoxylat-cykeln (en variant på TCA-cykeln) bildar fosfoenolpyruvat som är starten på neoglucogenesis. Glukos-6-fosfat är precursorn för polysaccharider cellen behöver.

Diauxic shift kallas det tillfälle då glukosen är konsumerad och enzymerna för glukoneogenesis blir uppreglerade.

Inga kommentarer ännu.

Lämna ett svar

Du måste vara inloggad för att lämna en kommentar.