Respiration VS Fermentation

2009 juni 5

Pasteur effekten säger att när syre är närvarande kommer jästcellen att välja respiration som katabolism. Detta ställs dock emot ”crabtree effect” som säger att över en viss halt socker (5g/l) kommer jästcellen att favorisera fermentation (jäsning).

Glukolysen:

Glukos, fruktos —–>  Pyruvat

Crabtree effect:

pyruvat ——(pyruvat decarboxylas-TPP)——>  Acetaldehyd ——(alcohol dehydrogenas)——>  Etanol

Pasteur effect:

pyruvat ——(pyruvat dehydrogenas-TPP)——>  Acetyl-CoA —-(oxaloacetat)—-> TCA-cykeln

Detta sker med hjälp av TPP enzymen (Thiamindiphosphat, Vitamin B1) Pdc-TPP (högre kapacitet för glukos) respektive Pdh-TPP (högre affinitet).

Jästens strategi är att:

  1. omvandla all glukos till etanol
  2. metabolisera etanolen till energi

steg två krävs syre för att genomföra. Etanol omvandlas till energi via omvandling till acetyl-CoA och etanol omvandlas till byggstenar via den omvä nda glykolysen, neoglucogenesis.

Energi från etanol:

etanol + NAD <———–> acetaldehyd + NADH

acetaldehyd + NAD + H2O <———->  acetat + NADH

acetat + ATP <——–> Acetyl-CoA + AMP (adenosin-mono-fosfat)

Acetyl-CoA kan sedan metaboliseras i TCA-cykeln och därmed generera mycket energi.

Byggstenar från etanol:

Jästen måste använda sig av omvänd glykolys, neoglucogenesis. men för att komma dit börjar cellen med samma steg som i energiutvinningen, etanol till acetyl-CoA som sedan i glyoxylat-cykeln (en variant på TCA-cykeln) bildar fosfoenolpyruvat som är starten på neoglucogenesis. Glukos-6-fosfat är precursorn för polysaccharider cellen behöver.

Diauxic shift kallas det tillfälle då glukosen är konsumerad och enzymerna för glukoneogenesis blir uppreglerade.

Kommentarer är avstängda.